(2018) “Varje dag tänker jag på Sverige och funderar på varför flera av mina afghanska kamrater får stanna, men inte jag.”

Efter två avslag från Migrationsverket bestämde sig J, 19 år, för att lämna tryggheten i Långtora på landsbygden utanför Enköping och fly en andra gång. Han valde Frankrike.

En majdag 2017 kom han med tåget till Gare de l´Est i Paris. När han steg av tåget var helt vilsen i den nya staden och hade ingen bekant som han kunde söka upp. Men redan första dagen träffade han några andra afghanska ungdomar på gatan. I två månader sov J utomhus tillsammans med dem och andra flyktingar. Det är en mycket farlig tillvaro. Flyktingar blir ofta rånade eller bestulna på det lilla de äger.

Efter en månad bad han myndigheterna om ett boende. ”Det är normalt att sova på gatan”, svarade man honom.

Ett år senare har J en mycket bättre tillvaro. Myndigheterna prövar hans flyktingskäl oaktat hans tidigare vistelse i Sverige. Han bor i en förläggning tillsammans med andra flyktingar och riskerade inte längre att återsändas till Sverige eller Afghanistan.

J har börjat i franskt gymnasium och studerar till undersköterska. När han har examen och uppehållstillstånd tänker han söka jobb i Sverige. Han längtar väldigt mycket tillbaka.